Jag är en av alla dom

Okej, nu är jag på pride. Kom hit i onsdags och då drog vi direkt till parken efter lite lunch i Gallerian. Parken var helt jävla packad, vilket den inte brukar vara på onsdagar. De stora massorna kommer oftast först på torsdagen. Igår var det alltså schlagerparty på stora scen. Vi hade hoppats på värsta artistuppslutningen efter arrangörsbytet, men schlagerkvällen föll som en pannkaka. Det var ganska värdelöst faktiskt. Nästan bara svenska artister, och typ bara årets låtar som man redan är ihjältjatad med. På slutet fick vi iaf Isländska Yohanna och Norges Alexander Rybak med den självklara Fairytale. Trodde vi, men först drog han loss en assöt låt med fiolen som gitarr. Charmig som få, den där. Men sen blev det såklart fairytale, och då öppnade sig himlen. Från uppehåll till spöregn på 10 sekunder, typ. Vi lyssnade klart och sen sprang vi hem. Men det var ett skönt sommarregn ändå, och folk skrattade åt varandras dyblöta uppsyner. Underbart.

Idag ska jag iväg till Lars för att äta frukost (därav bloggandet vid denna okristliga tid), sen vidare till jocke(s mamma ) för att äta lunch innan vi drar till parken. Solen ser ut att göra oss sällskap. Imorgon är det paraden. Håll tummarna för att vi slipper förra årets skyfall, snälla. Christer kommer börja gråta då efter allt jobb han haft med sina kläder.
Nej, nu måste jag kolla om Fredrick är klar i badrummet, sen dra mot Tekniska Högskolan. Ciao!