Jag är en av alla dom

Igår hittade jag Sven Nordqvists Hattjakten på Bokias reabord. Ynka 59 kr skulle de ha för den.
Jag älskar ju bilderböcker, och Sven Nordqvists illustrationer tjatar jag ofta om, men han är verkligen fantastisk.
Hattjakten är inte ny, och jag kunde knappt minnas vad den handlade om, men sent igår läste jag den innan jag skulle sova.
Det är en fantastisk historia om en borttappad hatt och en morfar som knappt kan minnas hur man gör om man inte har sin hatt på huvudet.
I sin jakt på hatten hamnar han hos olika märkliga karaktärer och hittar här och där små saker som han tycker att han sett förut, men han kan inte minnas var? En magnet, en visselpipa som inte längre kan låta, en tennsoldat och ett par andra saker försvinner ner i morfars bröstficka.
Till slut hamnar han på en äng, och medan han försöker förlika sig med tanken på att hatten nog är borta för alltid så radar han upp de små föremålen på en stubbe. Genast dyker ett minne upp- ett gammalt minne som morfar för länge sedan glömt. De små sakerna tillhörde en gång honom och nu minns han allting.
Plötsligt är hatten inte så viktig längre, och när han försöker ersätta den med en annan så känns det bara onödigt.
Minnena är viktigare, och tids nog blir det tid för hattar...