Tango makes three



Häromdagen i DN kunde man läsa om en de finaste bilderböckerna jag läste under förra året.
Det är den sanna berättelsen om de två pingvinerna Roy och Silo på Central Park Zoo. Efter att de försökt få ett ägg i flera år så hjälper djurskötarna till. En annan pingvin har fått ett ägg som hon inte bryr sig om, och ägget flyttas därför till Roy och Silo som omedelbart överger stenen de ruvat på länge, och tar sig an ägget.
Ägget kläcks, och pingvinen döps till Tango, eftersom "It takes two to tango".
Det är en fantastisk solskenshistoria, och maken till lycklig familj får man ju leta efter, men eftersom Roy och Silo råkar vara två pojkpingviner så toppar nu boken listan över USA:s mest kontroversiella böcker- som hela tiden ligger i riskzonen för att censureras, för andra året i rad.
Boken är dessutom förbjuden i massor av länder.

Vi har iaf köpt boken (på engelska) till biblioteket för länge sen.
Kom och låna, och hoppas på en översättning snart så att jag kan ge bort den till alla barn jag känner.

Jehåvasjäveln

Nej, jag försöker inte mobba någon i rubriken. Det är titeln på en bok som jag varit nyfiken på länge och nu äntligen läst. Den heter kort och gott Jehåvasjäveln och är skriven av en kille som växt upp i Jehovas vittnen, men nu gått ur. Det sköna med boken är att han inte försöker smutskasta dem. Han skriver om att han som barn inte ville något hellre än att vara ett vittne och att hans föräldrar aldrig tvingade honom till något. Trots detta så antar jag att boken inte blev särskilt glatt mottagen hos Jehovasanhängarna. Boken är tyvärr inte riktigt så bra skriven som jag hade hoppats. Lite pladdrig, men jag hoppade över några stycken här och där och läste det jag tyckte var intressant.


Astronauten som inte fick landa

                                              

Jag hittade en bok i biblioteket idag som jag nästan hade glömt. Jag får rysningar och håret reser sig på armarna när jag tänker på den. Läs den så fattar ni...

Den 20:e juli 1969 kliver Neil Armstrong ner på månens yta som första människa någonsin.
En femtedel av jordens befolkning sitter framför sina tv-apparater och håller andan när han tar det första steget på månen.

"Men samtidigt- på andra sidan månen- glider en liten rymdkapsel genom mörkret. Där inne sitter Michael Collins. Han kommer inte att få kliva ner på månen. Hans uppgift är att manövrera rymdkapseln och vänta när Neil Armstrong och Buzz Aldrin landar med månlandaren. Han kan inte ens höra Neil och Buzz över radion. Han är längst bort ifrån jorden av alla. Allt som skiljer honom från rymden och andra sidan väggen är lite isoleringsmaterial och ett tunt skal av metall. I 14 varv måste Michael Collins cirkla ensam runt månen. Vid varje varv är han i 48 minuter i radioskugga på månens baksida."

Så börjar boken om Michael Collins- astronauten som inte fick landa.
När Neil och Buzz är på månen måste Michael sköta tre personers jobb samtidigt.
Han ska utföra 850 knapptryckningar.
Om han skulle tappa räkningen har han ingen att fråga.


Nyare inlägg