Ursnygg förvaring

Jag läste Hus & Hem igår på lunchen och hittade de här fantastiska boklådorna.
Det är alltså förvaringsboxar som smälter in i bokhyllan. Underbart. Var tvungen att köpa.
Du hittar dem på favoritsaker.se


Bokblogg?

Jag funderar på att starta en bokblogg.
Vi har ju en på biblioteket, men där skriver vi mest om barn- och ungdomsböcker, och man måste ju dessutom tänka lite på vad man skriver när det är bibliotekets blogg.
Jag startade den ju privat för flera år sedan, men nu drivs den av biblioteket.
Tanken är att jag ska kunna ha en plats där jag kan skriva om vad jag vill, men mest om böcker.
Vad tror ni om det? Någon som vill ha boktips?
Jag läser ju rätt mycket...

Bokrean del 1

Nu har jag förhandsbeställt böcker från adlibris.
Jag är hopplös.
I år blev det:

Skuggbiblioteket av Mikkel Birkegaard
En spännande historia om ett hemligt litteratursällskap med speciella krafter i källaren av ett antikvariat.

Var är Alaska? av John Green
Härlig ungdomsbok om en kille som samlar på döda kändisars sista ord, och om en tjej som ställer allt på ända.

1001 böcker du måste läsa innan du dör av Göran Hägg
Ja, helt enkelt, bara att börja pricka av...

Art & Max av David Wiesner
Bilderbok som jag varit sugen på en tid. Fantastiska illustrationer.

Det förlorade barnet av Tad Williams
Fantasy.

Amerikas blixt- om Edgar Allan Poe av Charles Baudelaire
Jag gillar ju Poe, så det kan säkert vara intressant.

Så, det var ju inte så farligt. Sparar mig till "riktiga" bokrean i butikerna. Det är mysigare.

Den godhjärtade Jesus och Kristus bedragaren

En av mina favoritförfattare Philip Pullman har kommit med en ny bok. Om Jesus.
Baksidan täcks med texten "Det här är inget evangelium". Det är helt enkelt en roman om Jesus liv och en berättelse om hur en av världens mest kända berättelser blev till.
Låter onekligen spännande.

                                                   


Barnboksnostalgi

   

Det pratas mycket om nostalgi inom barnboksvärlden just nu. Boken "Proggiga bilderböcker" kan säkert göra en och annan 70-talist galen av nostalgi, men för oss som föddes på 80-talet saknas fortfarande något liknande.
Jag är ju uppfödd i ett hem som alltid varit fullt av böcker. Var det inte ett nytt paket från Alla barns bokklubb så var det nyinköpta Pixi-böcker eller biblioteksböcker på hög.
På 80-talet lärde vi oss vardagsgrejer med hjälp av Emma och Totte, skrattade åt Den vilda bebin, och myste med underbart vackra Majas Alfabet.
Men jag har andra favoriter också. Allikin, Här ska nu bli andra bullar! och Klåfingerdagen.

Vilken bok minns du bäst från din barndom?

Ölandsmystik

Jag har just läst två mystiska böcker som båda två utspelar sig på Öland, men det kom jag inte på förrän nu.
Johan Theorins första bok Skumtimmens handling kretsar runt en dimmig dag för 20 år sedan, då en liten pojke försvann spårlöst ute på Alvaret. Nu är hans mamma halvt alkoholiserad och har ännu inte kunnat släppa tanken på vad som hände den där dagen. När hennes pappa som fortfarande bor kvar på Öland hör av sig och säger att det dykt upp ett nytt spår så åker hon självklart dit. Öland är dystert den hösten, och spökhistorierna duggar tätt. Är det Ölands kände mördare som spökar trots att han är tryggt begravd på kyrkogården? Ryktena säger att han lever, och att han är skyldig till pojkens försvinnande...

Den andra boken är Magnus Nordins nya bok Blodets röst, som också kantas av mystiska händelser.
2002 släppte han en bok som heter Skuggvarelser, men den fick aldrig den uppmärksamhet den förtjänade. Jag har länge velat ha en fortsättning på den, och för 2 år sedan träffade jag Magnus, och han berättade att han länge filat på en uppföljare. Jag blev överlycklig och sade till honom att han var tvungen att göra en, och här är den. Tack vare mig...ehh...

Både Skuggvarelser och Blodets röst utspelar sig som sagt på Öland, där Daniel och hans hårt supande pappa driver en bilskrot. Till ön kommer en ny familj, och de slår sig ner i ett övergivet gammalt hus som förföljs av spökhistorier. Familjen är skygga och talar inte svenska, men Daniel faller direkt för familjens dotter Kira med de sneda gulbruna ögonen. Snart visar det sig att familjen är varulvar, och Daniel dras in i ett riktigt farligt spel. I fortsättningen har det gått tre år, och Daniel bor numera i Stockholm men återvänder till Öland för sin fars begravning. Samtidigt gör en fiskare på Öland ett makabert fynd och ett par hittas brutalt mördade av något slags rovdjur. Daniel förstår direkt att varulvarna är tillbaka på ön för att hämnas. Polisen börjar snoka och plötsligt sitter han i en svår sits. Han är ju en av de få som vet vad som egentligen hände den där sommaren för tre år sedan...

Alla de här böckerna var väldigt bra, och ganska lika varandra. Nordins böcker är ju ungdomsböcker, så de är lättare, men har ett högre tempo. Dessutom rymmer de en fin men komplicerad kärlekshistoria och är väl värda att läsas i sommar. Nu ska jag ge mig på Theorins andra bok Nattfåk för att fortsätta på Ölands-temat.


Lilla stjärna (igen)

Jag skulle ju skriva en recension av Lilla stjärna hade jag tänkt, men direkt jag satte min fot på Bokhora idag så gav jag upp. Helena har nämligen skrivit en recension som jag aldrig kan toppa. Hur jag än försöker. Så det blir en länk istället, och så säger jag bara: Läs boken för fasen! Det är något av det bästa jag läst. Punkt.

Och HÄR kan du läsa om den.


omslag



Jag är en sucker för snygga bokomslag.
Jag försöker övertala barn om att våga chansa även om omslaget är skitfult, men det är ju lönlöst.
Jag skulle själv aldrig läsa en bok som inte har ett omslag som tilltalar mig.
Precis som med mat så äter man ju med ögonen.

Det här kan ju vara en av de snyggaste böckerna på länge.
Tydligen en kärlekshistoria mellen en vanlig highschool-tjej och en fallen ängel.
Kan bli precis hur bra som helst...

ny läsning

I helgen trillade två nya böcker in hos mig. John Ajvide Lindqvists nya bok Lilla stjärna och så fjärde delen i Melissa Marr's Wicked Lovely-serie. Härligt.
Jag älskar verkligen våren. Inte bara för att man får kasta in vinterjackan längst in i garderoben och det är ljust och härligt ute, men också för alla boksläpp som sker. Det är nu man ska samla på sig sommarläsning. Ehh, ja, alltså om man mot förmodan skulle orka vänta med att läsa dem. Recension kommer senare...


 


Ge mig nya böcker! Nu!

Jag hatar februari och mars.
Inte pga snön som alla andra, för jag gillar snön, men för att det på bokutgivningsfronten är stendött.
Strax före jul läste jag den tjocka katalogen Vårens böcker som ges ut av Svensk bokhandel, och gud, vad mycket bra böcker det ska komma i vår. Men när kommer de då? Jo, i maj.
I bästa fall så kanske någon ramlar in i april, men annars är det maj och början av juni som räknas som vår.
Alltså, det är fortfarande vinter, och jag får väl fortsätta vänta. På tex det här:

 

 

Hattjakten

Igår hittade jag Sven Nordqvists Hattjakten på Bokias reabord. Ynka 59 kr skulle de ha för den.
Jag älskar ju bilderböcker, och Sven Nordqvists illustrationer tjatar jag ofta om, men han är verkligen fantastisk.
Hattjakten är inte ny, och jag kunde knappt minnas vad den handlade om, men sent igår läste jag den innan jag skulle sova.
Det är en fantastisk historia om en borttappad hatt och en morfar som knappt kan minnas hur man gör om man inte har sin hatt på huvudet.
I sin jakt på hatten hamnar han hos olika märkliga karaktärer och hittar här och där små saker som han tycker att han sett förut, men han kan inte minnas var? En magnet, en visselpipa som inte längre kan låta, en tennsoldat och ett par andra saker försvinner ner i morfars bröstficka.
Till slut hamnar han på en äng, och medan han försöker förlika sig med tanken på att hatten nog är borta för alltid så radar han upp de små föremålen på en stubbe. Genast dyker ett minne upp- ett gammalt minne som morfar för länge sedan glömt. De små sakerna tillhörde en gång honom och nu minns han allting.
Plötsligt är hatten inte så viktig längre, och när han försöker ersätta den med en annan så känns det bara onödigt.
Minnena är viktigare, och tids nog blir det tid för hattar...



133 lästa

Vid förra årsskiftet påbörjade jag en lista som skulle fyllas på under året med lästa böcker. Nu när 2009 är slut finns 133 böcker på listan. När jag kollar igenom den så känns det som att det var åratal sedan jag läste en del av dem, men det är alltså max ett år sedan! Skumt. Iaf, det är med största säkerhet många böcker som inte hamnat på listan, eftersom jag slöläser en hel massa på jobbet, men vad gör det. De här 133 böckerna har gjort något slags intryck på mig under året, och jag önskar att jag hade varit en sån som fyllt i läsdagböcker hela livet. Så många böcker har lästs, älskats och glömts bort. Trist, men kanske har de lämnat någon märke som jag inte är medveten om. Nu börjar jag listan med årets böcker. Jag har redan läst två, även om jag började på bägge förra året.


Ge mig en bok och jag älskar dig

Läste nyss på Jeanettes blogg om att ens personlighet speglar sig i ens val av böcker och så blev jag nyfiken på mina egna bokval.
När jag var mindre läste jag roliga böcker och en hel massa Kitty. Frossade i biblioteksböcker om allt möjligt, men det mesta var relativt ofarligt.
Sedan hände något. Fantasy-världen tog mig med storm, och sedan kom spökböckerna. Eva Ibbotson blev snabbt en favorit och sedan har det bara fortsatt. Jag får ofta höra av min Läseklubb (för 10-16-åringar) att jag läser för lite kärleksböcker, men herregud, det är ju så tråkigt. Alla handlar om samma sak. Jag vill ha vampyrer, spöken och övernaturliga förmågor i påhittade världar. Men sen kommer mitt något mer seriösa ungdomsbok-intresse, och där älskar jag att sluka jobbiga identitetskriser, hemska hemförhållanden, ensamhet och svikande vänner. Däremot hatar jag såna biografier, för då blir det på riktigt, och då kan jag inte för mitt liv få för mig att gotta mig i det.
Sen har vi mitt otroligt stora bilderboks-intresse. Jag fullkomligen älskar bilderböcker! Det är något med en riktigt välgjord bilderbok som får det att rysa längs ryggraden på mig. Det lockar fram pirr i magen och ett fånigt leende på mina läppar. Varför anses man som konstig om man älskar bilderböcker när man är vuxen? Det är ju konst för guds skull! Jag säger bara Sven Nordqvist. Öppna Var är min syster?, och du är fast. Om man inte trollbinds av den så förstår jag inte hur man fungerar. Faktiskt.
Jag väntar just nu på Neil Gaiman's (en författare som är klart underskattad i Sverige) bilderbok The wolves in the walls, som jag vet att jag kommer att älska. Han är lite som litteraturens Tim Burton. Läs The graveyard book, så förstår ni vad jag menar.





Böcker om böcker

Att jag gillar böcker är ju ingen nyhet för någon.
Men att jag gillar böcker som handlar om böcker kanske inte alla vet.
Jag nästan samlar på dem.
Jag läste tidigare i oktober Slumpens bok av Åsa Lind. En bok som handlar om en bok som kan styra slumpen.
Jag har också alldeles för länge jobbat på att ta mig igenom Vindens skugga, och älskade Nabus bok av Zizou Corder.
Bläckhjärta-trilogin av Cornelia Funke handlar om en bok som heter just Bläckhjärta, och vad som händer när man helt plötsligt kastas in i bokens värld, med allt vad det innebär.

De här gillar jag speciellt mycket:

I love my little storybook (Min kära lilla sagobok) av Anita Jeram
Library Lion av Michelle Knudsen
Library Mouse av Daniel Kirk
Spökbiblioteket av David Melling
Nabus bok av Zizou Corder
Den oändliga historien av Michael Ende
Slumpens bok av Åsa Lind
Boktjuven av Markus Zusak
Bläckhjärta av Cornelia Funke
Hemligheternas bok av Fredrik Agetoft


Har ni förslag på fler böcker som handlar om böcker eller bibliotek?
Det kan vara allt från bilderböcker till vuxenböcker och de får gärna vara på engelska.

snabbläsare

Fatta vad mycket bra böcker det kommer ut i butikerna i augusti och september!
Jag har nyligen gått igenom katalogen Höstens böcker 2009 och jag kan knappt vänta på att sluka dem.
Som vi alla vet är jag hopplöst värdelös på att vänta. Det är inte riktigt my cup of tea, så att säga.
Det anses ju lite fint att vara duktig och snabb på att läsa, men jag är inte så säker på att det alltid är bra. Jag blir ju så ivrig, så ivrig bara jag tänker på en bok som jag vill läsa, och när jag äntligen får tag i den så läser jag som en galning utan att sluta (förutom för att tjuvkika på slutet) och när jag är klar blir det en slags tomhet som bara går att fylla med en ny bok, och så kör jag på. Jag är övertygad om att jag missar saker i böckerna, och jag önskar att jag kunde läsa sakta och njuta boken långsamt sida för sida, men sanningen är att när jag är klar minns jag inte ens att jag bläddrat.
Det som är bra är väl att jag inte kommer att ha några problem i augusti. Jag kommer att hinna med allt som jag vill läsa. Just bring it on, ok?

Heja Lennart Hellsing!



Nu har jag spenderat halva dagen med att organisera en utställning för att fira att Lennart Hellsing fyller 90 år imorgon.
Denna ordkonstnär måste ju firas! Det var med hjälp av hans röda ABC-bok som jag lärde mig bokstäverna, och hans sångtexter och ramsor har under årtionden (ja, jag är så gammal) etsat sig fast i min hjärna. Herr Gurka, Hej sa Petronella, Gubben Höst och Trollkarlen (som förvandlar sig själv till ett glas saft och sen dricker upp sig själv) och såklart Krakel Spektakel.
Jag har skrattat rått åt "Bagare Bengtsson han är död, han har bränt sig på ett bröd" och nynnar fortfarande ibland min favorit:


Det var så roligt, jag måste skratta
det kom en trekantig gubbe in
Han hade träskor och näverjacka
och hatten kantat av korveskinn
Han satte sig på en pall i köket
och drog ur fickan ett munspel upp
och börja' spela så allting dansa'
med skrim och skrammel och tjo och hopp!


Kolla dessutom in detta. Ringer nostalgi-klockan?


bokhög

Imorse vandrade jag runt i biblioteket för att bunkra inför en helg med regn.
Jag ville läsa något som inte krävde så mycket engagemang. Jag vill mest mysa och känna igen mig.
Först lånade jag Sent i november av  Tove Jansson. Jag håller nämligen på med alla mumin-böckerna bara för att de är så fina och fulla med klokheter. Sen tog jag Karlavagnen av Ulf Stark. Den läste jag varje sommar när jag var så där 12-15 år.
Nick och Nora's oändliga låtlista har jag sett på film och läst på engelska, men nu tog jag den på svenska.
Hemma håller jag på med Vindens skugga som är en fantastisk berättelse om böckers, vilket jag älskar.
Dessutom har jag börjat ta mig igenom Aidan Chambers nyaste bok Det här är allt. Den är ungefär 800 sidor tjock, så jag njuter den i små portioner. Det får ta den tid det tar.
Så, högen är samlad, snacks ska inhandlas och täcket ska krypas in under.
Min helg är utstakad.


En fantastisk bok och underbar författare

Gårdagen var helt fantastisk. Utbudsdagen var jätterolig, men ingenting var lika fantastiskt som Markus Zusak.
Jag vet inte vad jag ska säga faktiskt. Han var underbar, och när han berättade om boken så blev jag helt varm och pirrig i magen och jag ville liksom bara läsa om den hundra gånger och berätta för honom hur mycket jag älskar den.
Boken om den 10-åriga Liesel mitt i andra världskrigets Tyskland är helt enkelt outstanding.
Men för er som inte gillar krigsböcker, så kan jag berätta att den är skriven med otroligt mycket värme och ödmjukhet. Det är en vacker historia om att överleva och att riskera sitt eget liv för att rädda någon annans.
Döden är vår berättare, och han är förvånansvärt trevlig, men efter att han hört Markus prata om honom så förstår jag. Det är inte Döden som är ond. Det är människorna. Han är den som är där och varsamt lyfter upp våra själar efteråt.
Om ni så bara ska läsa en enda bok i år, snälla snälla läs Boktjuven. Ni kommer inte att ångra er.

Han berättade att en person hade sagt till honom att nu när han läst boken och insett att Döden inte är ond, så var han inte så rädd för att dö längre. Markus säger med ett skratt:
-Good for you! But I'm still really scared!

En liten sak bara som a-s och jag tänkte på när vi satt på tåget hem sent igår kväll. Sista raden i boken är så konstigt översatt. Se om ni håller med mig...

På svenska säger Döden:
Jag är besatt av människorna.
På engelska:
I'm haunted by humans (eller nåt sånt. Jag minns inte riktigt).

Visst får man intrycket av att han på svenska är besatt av dem, på det sättet att han inte kan få nog av dem?
Men på originalspråk får det en helt annan innebörd. Där inser man istället att han inte kan komma undan dem.
Måste nog läsa den på engelska nu när jag ska läsa om den med författarens ord kvar i mitt huvud.

Till sist, om ni fortfarande orkar med mitt tjat om denna succéroman, kolla vad fint han signerade:


Det här ska jag leva på lääänge!!!


Lästips

Åh, i fredags när jag kom hem låg ännu ett bokpaket på min hallmatta. Ja, jag vet, jag är helt galen och köper för mycket böcker, men Johanna Nilssons nya bok Janis den magnifika förgyllde faktiskt min fredag, och då var det värt det. Faktiskt.
En ung tjej har just förlorat sin bästa vän och bestämmer sig för att hon behöver komma iväg och tänka. Efter att ha snott sin brorsas bil så drar hon i riktning mot Norrskenet som hon alltid velat se.
På vägen möter hon en massa olika människor och kommer på något sätt närmare och närmare vännen som hon försöker komma över. Dessutom kommer hon närmare sig själv.
En omtumlande road-trip så där avskalat men ändå fullpackat med känslor som bara Johanna Nilsson kan få till det.

Läs!


Den andra boken i paketet heter Decembergatans hungriga andar och handlar om ensamhet, utanförskap och ätstörningar.

Jag gottar mig i elände som ni märker.


Nya biblioteksregler...


Tidigare inlägg