Jag är en av alla dom

...annars går det åt helvete.
Nu har jag rivit blå tapeter halva eftermiddagen. Med armarna ovanför huvudet. Tur att min sjukgymnast inte ser mig. Då hade jag fått skäll, men vad ska jag göra då? Jag börjar bli trött på att sova i vardagsrummet.
Dessutom börjar jag bli mer och mer panikslagen för att jag inte kommer att klara av det här själv. Jag är inte säker på att tapeterna under sitter så hårt som jag skulle önska. Det lär visa sig. Förhoppningsvis innan det är för sent.
Det börjar se lite bättre ut nu iaf. 3 hela väggar är utan blå tapet. Under gömmer sig en sån där blek tapet med diskreta färgstänk som var så populära för 15 år sen. Kanske skulle nöja mig med den...
Nej, allvarligt, det här projektet är inte kul längre.
Nu ska jag göra potatis-och broccolimos med fisk och räkor. Sen väntar linedance.
Imorgon mitt livs första akupunkturbehandling. Håll tummarna.