Värmeslag, nån?
Jag åkte faktiskt och badade i fredags efm. Alldeles ensam i solen. Helt underbart. Jag bara låg där och filosoferade tills jag höll på att dö av värmeslag, då hoppade jag ner i vattnet, och gick sen tillbaka till handduken för att fortsätta göra ingenting alls.
Jessica och Axel tittade förbi i lördags. Vi var till Åsby och köpte blommor till mina blomlådor, sen tog jag en tripp till mina föräldrar där det var ännu ett tårtkalas för pappa. Sen var jag och Ann-Sofie på badet resten av dagen, utan Sabina, den svikaren. ♥
Igår packade jag och en massa andra pensionärer (eller pensionärer, inte ANDRA pensionärer) in oss i en buss i den 30-gradiga värmen för att åka på en lokalhistorisk resa i vår kommun. Det kan tyckas som ett idiotiskt initiativ en dag som igår, men det visade sig bli riktigt trevligt (och varmt!).
Vi tittade på Herrevad där Birger Jarl stred och fick reda på att Jan Guillou faktiskt har fel i sina Arn-böcker. Slaget utspelades faktiskt i Kolbäck! Mycket viktigt att påpeka. :)
Klättrade upp i en gammal fornborg som numera mest är en gigantisk hög med sten, och fikade sen på Borgåsunds hamncafé. Väl där började det att regna ganska ordentligt, och helt plötsligt får vi reda på att bussen kört fast när den skulle vända, så det var bara att invänta bärgningsbil. Hurra. Under hela denna tid kunde jag inte sluta tänka på om jag skulle hinna hem till reprisen av Grey's Anatomy eller inte. Det lokalhistorska intresset är med andra ord enormt. :)
Nej, allvarligt, jag hade riktigt trevligt. Att bli omkringskeppad med ett gäng pensionärer kan vara riktigt skoj, och (jag tror knappt på att jag säger detta), men historia kan vara kul. Faktiskt.
Och jag hann hem till Grey's...
Och Anna, det är klart att jag längtar tills du kommer hem, men du talar ju aldrig om vilket datum du kommer!
Jag saknar dig såklart helt hysteriskt mycket. Det hoppas jag att du vet. Puss♥
Dessutom är det idag dags för mig att börja ta tag i viktväktarna igen. Nu har jag fuskat alldeles för länge. Det är inte ok längre! Jag måste skärpa mig. Nu.
Mitt problem är att allt fusk börjar väldigt oskyldigt med en kaka eller nåt annat, och sen är det bara en fråga om timmar innan jag är helt utan kontroll. Och så är det nu. Måste verkligen börja tänka på vad som är viktigt för mig. Nu när alla sköter sig mer eller mindre själva, så finns det äntligen plats i mitt liv för att tänka på mig. Jag måste bli bättre på att prioritera det. Hela tiden. Vi får väl se hur det går...
Hon sa:
Nu har jag rensat ur
nu spelar ingenting nån roll
Nu kan det blåsa vart det vill
för nu är allt tillbaks på noll
Ja, nu kan allting börja om
Nu kan jag se vad jag förträngt
Nu ska jag passa mig för dom
som aldrig gjort som de har tänkt
För jag vill aldrig bli en sån
nu har jag lärt mig det igen
Ja, det kanske passar nån
men inte mig och inte än