Jag är en av alla dom

Idag bestämde jag mig för att köpa en baddräkt att simma i. Min bikini har varit i upplösningstillstånd alldeles för länge nu, men problemet är att baddräkt är någonting jag verkligen hatar. Äckligt vått baddräktstyg mot magen ger mig rysningar. Men ändå, jag ger mig. Baddräkt är säkert bra när man motionssimmar.
Jag beger mig alltså ner till den lokala underklädesaffären där det jobbar en lite smårund övertrevlig och otroligt engagerad dam.
Hon frågar vad jag har för storlek och när jag berättar säger hon med bebisröst "jaaa" och lägger huvudet på sned som man gör när man tycker synd om någon. Men hon hittar en baddräkt, jag provar, den sitter sådär, men får duga eftersom jag vet att om man stannar i provhytten för länge så drar hon bort draperiet utan förvarning för att kolla om allt går bra. Efteråt pratar hon lite om hur jobbigt det är att köpa kläder när man drar stora storlekar och pratar om sin egen kamp mot vikten. När jag håller med om att det är svårt så gör hon samma medlidsamma "jaaa" igen, och till slut går jag.

Baddräkten är inte vacker, inte bekväm och ger mig nästan hängbröst, men hennes medlidande gav min motivation en fet spark i arslet, så nu jävlar hörrni!
Simning imorgon!

Jo, tro det eller ej, jag gillar faktiskt regn.
Speciellt idag eftersom min solbrända kropp behöver vila, och jag ska vara i Kolbäck hela efm.
Problemet med dåligt väder är väl bara att inte en enda Kolbäcksbo går utanför dörren. Jag har laddat med böcker att läsa.

För övrigt så vet jag inte vad som hänt med min duktiga motivation de senaste två veckorna. Jag har totalt ballat ur, och inte kom jag iväg till spåret igår heller som jag skulle. Detta måste tas tag i. Nu. Bums.
Kan inte någon bara komma på något riktigt bra skäl till det här gå-ner-i-vikt-och-komma-i-form-projektet?
Förutom alla de uppenbara hälsofördelarna och att slippa köpa kläder på tjockis-avdelningen alltså.
Här duger inte klyschor som att "du är fin som du är" och sånt skit. Okej?!
Sätt igång, ge mig min motivation tillbaka!