Jag är en av alla dom

Japp, då är jag på svensk mark igen. Det känns skönt. Och det snöar.
Igår när jag klev ut från Arlanda så frös jag nästan ihjäl. Men tack världens bästa föräldrar som hämtade mig med en bil full av vinterjacka, mössa och vantar. Sötisar.
De tre sista dagarna i Mumbai var ganska galna. Mumbai är en storstad med 13 miljoner invånare, och det kändes. Men mest kändes det skitigt, högljutt, överbefolkat och rörigt. Man kommer på sig själv med att vara ganska bortskämd med allting. Viktig insikt men jobbigt att se barn som ligger och sover efter vägarna på nätterna i skräpet.
Men det var vackert också, men kanske inte på samma sätt som jag hade väntat mig.
Sevärdheterna som fanns i guideboken var ju föga imponerande i verkligheten och vi skrattade och suckade oss igenom seightseeing-dagen.
Här kommer lite fler kort från Indienresan iaf.



Här är jeepturen som skulle ta oss till vattenfallet. Det här var inte ens det värsta lerområdet, men jag tror att ni förstår varför vi fastnade.



Vägen dit var ju iaf värt besväret, för vattenfallet var fantastiskt! Coolast var det när ett långt tåg kom körande uppe på bron. Ur dörröppningarna hängde folk som vinkade åt oss. Typiskt Indien att åka där uppe utan dörrar på tåget.



Vid vattenfallet var det massor av apor som sprang omkring och var söta och tiggde mat. I jeepen på väg dit fick vi följande information:
"The white monkeys are friendly, but watch out for the black-faced ones, they're not friendly, they're like the Russians!" Haha, jag kan bara hålla med. De otrevliga ryska turisterna var överallt och gillas (enligt vår chaufför Francis) bara av barägarna.



Utsikt över Mumbai.



Och ja, korna var överallt. Mitt i gatan, vilandes i refugerna, mitt i rondeller osv. Den här gick väl an. Den är ju nästan söt, men alla var inte det...



Kolla den här. Så himla otäck. *ryser*



Och så lämnar man detta för dagens kyla i Sverige. Som att hoppa i en isvak från en bastu ungefär. Men trots allt är det skönt att vara hemma.

Har spenderat var sista hela dag i Goa pa stranden i het sol. Jag har numera en hennatatuering som jag inte gillar (ja, den ar FUL faktiskt), och som kommer att sitta pa min arm i 2 veckor. Hurra.
Just nu regnar det ute, och luften ar om mojligt annu mer fuktig an annars. Vi ska strax ata pa var favoritrestaurang Redondo for sista gangen innan avresa.
Imorgon kommer taxin kl 11 och planet till Mumbai lyfter 14.20. Sedan vantar, vad vi antar, 2 och en halv hysterisk dag i storstaden. Det blir nog bra...

Dudhsagar vattenfall var magnifikt. Valdigt hogt och vackert, men det vi kommer att minnas mest ar nog anda den minst sagt skakiga 8 km-resan dit i jeep. Vagen var bara orange lera och en gang fick jeepen knuffas loss ur geggan. I jeepen satt vi och 4 engelsman och skakades hit och dit och in i varandra medan svetten rann langs skinnsatena. Mysigt. Haha. Jeppen plojde genom vatten som gick upp till halva bilen och over stock och sten kandes det som. Sedan var det bara att satta igang med att klattra pa stenarna genom vattnet for att komma fram till fallet. Och sedan- saklart, skulle vi ju tillbaka igen. Vi var ganska trotta i kroppen nar vi kom hem.
Snart ar jag hemma igen. Det kanns som att jag varit har i en evighet, men anda som att vi precis kom hit. Konstigt. Hoppas att ni har det bra allihop!

Varje onsdag har de stor marknad i grannorten Anjuna, och sjalvklart skulle vi dit.
Solen stekte for forsta gangen sen vi kom hit, trafiken ar som vanligt galen, och nar vi klev ur taxin sa hade vi genast 3 kvinnor omkring oss, och fler blev de.
Madame, come look, you need sarongs, jewelry, shawls. Nice price for you, my friend. What is your name? Maria, you can have anything. Good price. Come look. Please, come look. Try this, look, beautiful....
GUD, jag blir galen! De hovrar omkring en och lagger sina hander pa en och drar i en och ger sig INTE! Jag blir tokig!
Frasen vi anvander mest ar helt klart "No, thank you, maybe later".
Men konstigt hur fort man vanjer sig anda.
Marknaden lamnade vi dock fort, dock ett par souvenirer/julklappar rikare, och tog stranden i besittning istallet. Ljuvliga vagor! Stora! Helt slut i kroppen. Nu mat och kvall.
KRAM

Ja, nu ar vi har. Klev ut genom mitt hus k 3.00 igar morse, och idag kl 5.00 klev vi ur flygplanet i Goa efter en lang resa som gick valdigt smartfritt. Sprang oss igenom Zurich's STORA flygplats (fick tom ta tag mellan gaterna) men hann med flyget som vi skulle.
Har suttit hela fm idag pa Calangute beach och vantat pa att fa vart rum, och nar vi fick det sa sov slocknade vi snabbt! Har precis tagit oss upp och ut. Klockan ar nu 17.35 (vi ligger 4,5 tiar fore er) och vi ska jaga nagot att ata, och desutom har jag spanat in en bokhandel i huset bredvid internetcafeet.
Vi hann se lite av Indien medan var (hotellets) taxichauffor korde oss till hotellet, vilket tog ca en timme. Indien ar slitet, fattigt, smutsigt och hogljutt, men trevligt. Jag har redan forlorat min forsta prutningsaffar, och ar nu 2 saronger rikare.
Intressantast hittills ar taxiresan fran Mumbais internationella flygplats till den den for inrikesflyg. Vi betalade innan, och blev visade till en bil som nog var aldre an mig och magnus tillsammans. Hela insidan kladd med heltackningsmatta, inga balten och nar han korde over gupp sa skrapade hela underredet i. Han drog ivag at vad vi tyckte helt fel hall, och plotsligt svangde han in pa en liten bakgata, hoppar ur taxin och en kvinna narmar sig, stacker sig in och borjar tigga. Vi var ine sa kaxiga da kan jag saga. Men vi kom ratt till slut, och saga vad an vill om indierna, men de har stenkoll pa sina sakerhtskontroller. Jag minns inte ens hur manga ggr jag visat pass, biljetter och bagage.
Nu ska vi uppleva vidare. Inplanerat besok hos indiens 600 m hoga vattenfall bla. Taxichaufforen kan man hyra hela dagar till vad som i Sverige at\r struntsummor. Det ar billigt har. Igar betalade jag 90 rupier=15 kr for macka och stor flaska vatten. En halvtimme internet kostar 5 kr. :)
Foton kommer forhoppningsvis om USB-enheten funkar.

Och pappa, vadret ar mulet, det har regnat medan vi sov, det ar 30 grader och luftfuktigheten ar galen.
Vi kommer att svettas ut minst halva kroppsvikten.

Kram

Hey, världens sämsta bildkvalitet, men ni fattar, va?
Nedräkningen har börjat.

Okej hörrni. Jag funderar faktiskt på att ta upp bloggen lite och förbereda för (vad jag hoppas kan bli )någon slags rapport från Indien så småningom (om det finns internet på hotellet). Så att ni vet att jag inte blivit dödad av de heliga korna eller så.

Det är 45 dagar kvar nu och jag börjar bli lite nervös.
Alltså, finns det mat som jag vågar smaka på (jag är ju lite kinkig, ni vet)?
Kommer jag dö av en svettattack första dagen?
Förstår man vad de säger (jag menar indisk engelska!!!)?
Och framför allt: Hur många kor finns det egentligen i Indien?!
Och liksom, är de överallt?!

Annars är jag väl så redo man kan bli. Jag har ett lugnt (lugnare än mig iaf) och stabilt ressällskap (viktigast av allt!), visum, vaccinationer och biljetter.
Vad jag inte har är en väska att packa i, ett reseapotek och något som skrämmer bort kor. Förslag på det, någon?