Jag är en av alla dom

Jag är på märkligt humör idag. Läste Jeanettes blogg från igår, och idag känns det verkligen som att jag skulle kunna både skratta och gråta. Vet inte riktigt varför. Det har inte hänt nånting speciellt. Iaf inte som jag vet om.
Ska gå och se en teater ikväll som antagligen kommer att få mig att gråta, och igår läste jag en bok som fick mig att le hela kvällen. Är det vårkänslorna som börjar anfalla?
Jag tänker så vansinnigt mycket just nu. Jag tänker iofs alltid mycket, men nu är det verkligen extremt.
Jag är ju (som ni vet) mästare på att analysera sönder saker utan att jag vet om att jag gör det. Att tänka mycket är en bra egenskap, men ibland är den nästan lite för bra. Jag blir arg när någon stör mig i mina tankar. Jag kan försvinna bort i dagdrömmar i timmar om jag har möjlighet och på kvällarna innan jag somnar hinner jag tänka igenom mitt liv både en och två gånger.

Jag saknar mina vänner. Det känns som att jag aldrig hinner träffa dem. Jag vill ha dem allihop samlade på samma ställe och bara njuta av deras närvaro ett tag. De kompletterar varandra så bra. Någon är bra på att få mig att skratta, en annan att tänka, och en tredje att vilja berätta saker som jag inte vågar berätta för någon annan. Det de alla har är att förmågan att få mig att känna mig viktig. Jag ler bara jag tänker på dem. Ni är verkligen fantastiska! ♥