Jag är en av alla dom

Gårdagskvällen var rolig, och Mark Levengood var onekligen charmig och full av humor. Han har det där sättet att lyfta fram de små detaljerna som man vanligtvis inte lägger märke till. Jag inhandlade hans nya bok Hjärtat får inga rynkor där han bla skriver om när han var liten och hans mormor var så rädd för fyllgubbar, så när de såg en så sa hon åt honom att "stå stilla och blunda, så tror han att vi är döda". Men Mark sa att han tror nog inte att det funkade. Det enda fyllot såg var nog en galen kärring och ett bisarrt barn.
Det ligger nog nånting i det.
Men han pratade också om det där med att inte skrämma upp barn. Att vi inte ska lyfta över våra rädslor på dem. Det vi är rädda för behöver ju inte nödvändigtvis vara farligt. De kommer tids nog att bygga upp egna rädslor. De behöver inte våra också.
Världen är inte farligare nu än för 40 år sen, det är bara media som lyfter fram allt och gör oss rädda. Och det gör mig så vansinnigt förbannad.