Lugn och ro, tack

Jag gick hem med en förväntansfull känsla i magen.
Jag såg fram emot en lugn helg med en hög böcker och lite Mitt så kallade liv på datorn. För tillfället sitter jag och lyssnar på mina ständigt festande grannar och irriterar mig på att de låter mycket. Jag är en sån jävla pensionär.
Samtidigt så önskar jag att jag var i deras situation. Jag vet att de säkert har skitkul och inte kunde bry sig mindre om grannarna. Jag vet, för så där har vi det varje gång jag är på fest. Men då är vi inte hos mig, så jag bryr mig definitivt inte. Moahaha.
Hög musik, massor av prat, skratt och spring fram och tillbaka mellan soffan, badrummet och balkongen. Jag älskar det. Vad jag inte älskar är när mina grannar gör sånt när jag planerat en lugn hemmakväll. Idioter.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback