Jag är en av alla dom

Okej, dags att ta tag i bloggen igen.
Det är bara två dagar kvar av 2009, och det här året måste väl sammanfattas som helt okej. Iaf mycket bättre än 2008, som var det mest irriterande året på länge.
Under 2009 har jag trivts rätt bra. Jag har varit på en superfint bröllop, varit nostalgisk i Halmstad och tagit det lugnt, förutom på jobbet där det varit kaos mest hela året.
Just nu avslutar vi året med den typen av vinter som jag älskar. Kallt, massor av snö och faktiskt sol! Den har vi inte sett mycket av under hösten, eller sommaren, eller våren för den delen. På solfronten har det varit ett skitår.
Men ändå, jag tror att jag gillade 2009 och såklart måste man ju göra en lista. Det är ju obligatoriskt, typ.

Årets finaste: Lillsyrrans bröllop. Helt klart.
Årets låt: So long av Tomas Andersson Wij. Okej, den är inte ny, men den har dominerat min ipod.
Årets bok: Boktjuven av Markus Zusak
Årets besvikelse: Winnerbäcks nya skiva som jag fortfarande inte riktigt gillar.
Årets förväntan: Mitt kommande syskonbarn som väl blir det bästa på 2010 om syrran får som hon vill.
Årets tidsfördriv: Farmville. Har jag egentligen gjort något annat i år?
Årets konsert: Marit Bergman. Så underbar kväll.
Årets författare: Markus Zusak, så duktig, och så charmig.
Årets överraskning: Jag på dansuppvisning inför halva Hallsta. Och det gick bra!
Årets film: Coraline.
Årets WTF!?: Malena Ernmans slutpoäng i esc.
Årets roligaste: Min och Magnus 2-dagarshysteri på Liseberg. Igen! Igen!

Så, dags att ta itu med 2010.

 

Yeeehoooo!

Winnerbäck gör sommarturné 2010!
Den 14 augusti kommer han tillbaka till Strömsholms slott.
Det är en lördag.
Är någon intresserad?

Och ja, jag vet att jag såg honom i onsdags.
Och nej, man kan inte få för mycket av Winnerbäck-konserter.

Jag var på Bowie-konsert i natt.
Sandra och Anna var också med, och det var sjukt mycket folk! Iaf medan förbandet spelade. Vi fick en plats högst upp i vänstra hörnet och där satt vi och trängdes.
När förbandet spelat klart försvann alla. Ja, nästan alla iaf. Vi var kvar men bytte till betydligt bättre platser. Kanske de bästa som fanns. När Bowie kom ut på scenen så drog han en låt, och sen presenterade han de andra 4 kvinnorna som satt i publiken (det var bara vi och dem). Det var hans fyra(!) tyska(!!) mammor och han var så glad att de var där.
Efter det började han visa bilder på sig själv som barn. Men det var ingen ny teknik här inte, nej, han körde stenhårt med diabilds-projektor. Jajamensan.

En skum natt och en lite sisådär konsert typ...
Men han var rätt söt som barn, David Bowie.

Trötthet verkar vara ledordet för min tillvaro just nu.
Jobbet tar all min kraft och jag gillar det inte. Inte för att jag har någon fritid att tala om, men jag skulle iaf vilja ha lite energi kvar när jag går ut genom jobbdörren. Det är mörkt när jag åker till jobbet och ännu mörkare när jag åker hem. Jag äter halväcklig köpmat eftersom jag inte orkar spendera kvällarna med att göra matlådor och hinner inte till träningen.
Att försöka hinna träffa vänner är inte att tala om.

Men, ändå, det är decmber. Idag kom solen nästan fram hela förmiddagen, små små snöflingor singlade runt en stund, jag kollade på första avsnittet av julkalendern och julstjärnorna lyser i fönstren. Att jag fick jobba över och därmed missade min klipptid var värdelöst, men ändå, det är december. Jag älskar december. Jag fick öppna första paketet i min och sabinas paketkalender och imorgon är det Winnerbäck-konsert som ska ge mig energin som ska ta mig igenom resten av vintern.
Dessutom ska jag ta mig upp kl 6 imorgon för att simma. Kan verka galet när man är helt slut, men det är i lugnet i simhallen som jag samlar energi. När jag får sträcka ut mig i bassängen längd efter längd så mår jag riktigt bra.
Det är 2 veckor sen nu pga förkylningen, men imorgon ska jag dit. Det blir en lång dag imorgon, men jag kommer antagligen att älska varje sekund av den. Iaf morgonen och kvällen. :)