Snart semester...
5 timmar kvar till semestern! Ahh... :)
Jag har visseligen fullt upp idag. Mycket som ska hinnas med innan man går härifrån, men det är lugnt. Jag fixar det. Allt är under kontroll (försöker jag iaf intala mig själv).
Så, vad ska jag då göra under mina 16 lediga dagar? Allvarligt? Ingen aning. Förstår ni? Maria, planerarfreaket nummer 1 har inga planer! Alls! Det är helt sjukt...
Så, känner ni att ni vill umgås med lilla mig så är det bara att höra av sig. Jag är tacksam för alla förslag.
Bada, minigolf, fika, film, picknick- vad ni vill! Ring så kommer jag...
Jag kommer antagligen att vara uttråkad redan på tisdag.
Idag ska jag äta "avskedslunch" med Sabina. Nej, hon ska inte flytta hundra mil (iaf inte idag) eller gå upp i rök eller nåt sånt, men när jag kommer tillbaka till jobbet om två veckor så har hon semester, och sen ska hon vara mammaledig till typ 2009! Jag kommer kanske att dö. Man vet inte...
Iaf så kommer det att bli ytterligare lite tråkigare på jobbet. (Ja, Carro, jag saknar dig fortfarande).
Jag vill passa på att önska Bina en härlig ledighet, och du, du vet väl att jag kommer att hälsa på ofta och lära ditt barn alla de där sångerna? Eskil som drunknade och dog, och kungen som blev skjuten mitt itu och sånt.
Det måste varje barn kunna om de ska kunna bli så där välanpassade som jag. Hehe
Och som ni alla vet så har jag fortfarande inte köpt den där kabeljäveln som behövs för att få igång min dator hemma, så det här blir det sista ni hör från mig på ett tag, om jag inte lånar en dator hos föräldrarna nån dag.
Är det inte lite pinsamt att mitt sista bloggande är så förbannat tråkigt? Jag har ingenting att säga, men skriver ändå. Precis som jag gör jämt, men då pratar jag istället för att skriva. Ja, jag vet, det är drygt, men ingen tvingar er att läsa detta, eller hur? :)
Här kommer lite musik som ni kan lyssna på när jag är borta:
Tomas Andersson Wij sjunger Carolas Evighet
REM:s Michael Stipe sjunger Nightswimming
Ok, det här är lite pinsamt, men den här låten har alltid berört mig. Little Willie John, med Peter LeMarc.
Kanske världens bästa låt- Tie a yellow ribbon round the old oak tree
Och så en låt som jag just kom på. Lemon tree. Kommer ni ihåg den?
Slutligen lite David Bowie. Annars kan jag inte lämna er med gott samvete. Heroes och Absolute beginners.
Så, trevlig semester till mig. Hoppas vi ses.
Puss och Kram
Snacka om att bli stämplad som dum
7:ans spårvagn, Kungsportsplatsen, Göteborg
En kvinna ~40 kliver på spårvagnen framme vid föraren, kille ~20. Stämpelmaskinen är ur funktion och det sitter en säck över den. Kvinnan lossar kardborrbandet som håller fast säcken och försöker sedan stämpla i maskinen varpå hon, med säcken i ena handen, knackar på plexiglaset till förarhytten.
Kvinnan (till föraren): Du, den här stämpelmaskinen är trasig.
Föraren: Okej, tack, då ska jag sätta en säck över den.
Kvinnan står fundersam någon sekund varefter hon sakta räcker över säcken till föraren.
Spara eller slösa?
Usch, jag ska ha medarbetarsamtal med min chef strax. Håll tummarna. Jag vet ju att min hjärna inte varit fokuserad på jobbet på senaste tiden, och antagligan har hon också märkt det. jag glömmer saker hela tiden. Jobbsakerna liksom raderas ut ur min hjärna så fort något annat händer. Jag måste börja med lappar överallt. Jeanette, ska vi bilda klubb? Hehe
Jaja, det går nog bra...
Igår gjorde jag slut på månadens sista 14 kronor på yoghurt. Jag fattar inte hur jag kan leva på nästan inga pengar alls de sista två veckorna på månaden, men de första två månaderna är det stört omöjligt. Bara för att jag vet att jag har pengar att använda. Det är helt sjult. Jag måste bli bättre på att spara. Eller snarare tänka efter innan jag handlar. Jag impulshandlar mat som tusan. Det spelar ingen roll att jag har frysen och skafferiet fullproppat. Det är ändå inget av det som passar. Jag får en ny idé, och så handlar jag det. Helt sjukt.
På lördag ska jag och mamma åka helt ensamma till stan. Bara hon och jag. Det är väldigt sällan man får vara ensam med mamma utan systrar. Det behövs ibland. Vi ska köpa sommarkläder och strosa runt.
Hon är söt, min lilla mamma. ♥
snabb sammanfattning av helgen
Ok, det har varit en lång helg, och mycket har hänt. Lika bra att jag tar det från början...
I torsdags fick jag finbesök ända borta från andra sidan Atlanten(?). Anna var på besök. Hurra!
Vi hyrde film, åt för mycket godis, klämde i oss lite pizza och skrattade oss sen igenom kvällen.
Har ni ätit "body parts"-godis nån gång? Det har vi! Hehe
Vi hade iaf roligt, och ja, hon kan se normal ut också...
I fredags var det midsommarafton om någon lyckades missa det. Min familj packade fikakorg och begav oss till Skantzen där man firar midsommar i traditionell anda. Såklart började det regna, men vad gör det? Man är väl förberedd med paraplyer...
Jag och Sofia
Jag och Olle
Sen blev det lördag med kalas hos Anna-Karin för henne och Sandra. Inga kort därifrån dock. De blev för dåliga.
Vi skulle grillat, men regnet förstörde ännu en av våra planer, så det blev istället tacos. Veckans överraskning. Haha
Sandra hade gjort jättegod jordgubbstårta, så även denna dagen åt vi halvt ihjäl oss.
Söndagen blev lugn. Jag satt hemma och kollade på dålig tv, och bestämde mig sen för att gå ut och gå när solen tittade fram. Nostalgitrippade runt mina barndomskvarter och hittade mitt gamla smultronställe som ingen verkade bry sig om nu. Det var iaf fullt med smultron. jag sjöng Barfota utan strumpor och skor, ska jag vandra med diiiig...
medan jag plockade upp dem på ett strå. Mycket sommaraktigt...
En riktigt härlig helg alltså. Mer såna vill jag ha. Nu jobbar jag sista veckan inför min långa 2-veckorssemester (hrmpf). Jaja, ge mig sol bara så är jag nog nöjd...
Jag vill ha det som jag vill ha det!
Imorgon är det Sommarsolståndet. Ni vet, när dagarna plötsligt börjar bli kortare igen fast man inte ens hunnit fatta att de blivit länge...
Jag har en väderpessimist på mitt jobb. Hon pratar alltid om att det ska bli regn, eller att det enligt nån tysk väderspåman inte ska bli fint väder när man ska ha semester. När jag vill ha snö på julafton så bara måste hon påpeka att det ska bli 14 plusgrader, och om jag planerat att bada efter jobbet, så lägger hon till ett litet "jag hörde att det ska bli regn, jag...".
Varför? Varför kan jag inte bara få hoppas? Jag vill hoppas ända tills det visar sig att det inte tänker bli som jag hoppades, och då kan jag bli förbannad eller besviken eller vad som passar sig just då.
Är det så konstigt att hoppas på sol på midsommarafton eller snö på julafton? Jag är en älskare av traditioner och vill ha kjol och fikakorg på midsommar utan att frysa halvt ihjäl i stickad tröja, och jag vill se tomteblossen spraka mot vit snö och höra snön knaka under skorna på julen.
Jag vill ha sol och värme när jag har semester och när jag jobbar får det gärna regna. Och jag vill inte höra talas om att det kanske inte blir som jag vill. Jag är en sjukt dålig förlorare, och jag vill ha det som jag vill ha det!
Det här gäller såklart inte bara vädret. Ni som känner mig vet att det här är mitt liv i ett nötskal.
Jag vill alltid vara med och bestämma vad som ska hända, och får jag inte det så vill jag iaf hoppas att det ska bli på ett sätt som passar mig.
Snälla, låt mig göra det. Och de där kortare dagarna vill jag inte höra talas om förrän tidigast EFTER min semester, okej?
Erlend Loe- en författare värd att uppmärksamma
Igår så läste jag en av de märkligaste men samtidigt roligaste böckerna jag nånsin läst.
Jag har i flera år varit omåttligt förtjust i den norske författaren Erlend Loe. Jag har nog gett bort hans bok Naiv.Super till alla jag känner. Förra året läste jag Doppler med ett stort leende på läpparna och nu har jag precis tagit mig igenom fortsättningen som heter nåt så knäppt som Volvo Lastvagnar.
Andreas Doppler från första boken är tillbaka med älgkalven Bongo i hasorna. Han kör fortf på med att inte vara så förbannat duktig hela tiden. Han bestämmer sig för att gå iväg. Vart som helst, bara han kommer bort från familjen och all duktighet. Han hamnar i Sverige hos den gamla Maj-Britt som för all framtid är förbjuden att äga undulater och sitter i sitt hem och är skitförbannad på allt och röker hasch. Granne med henne bor den gamla scouten von Borring som studerar fåglar och sover utomhus. Mitt i deras pågående grannfight hamnar Doppler.
Boken är verkligen helt galen. Det är min enda kommentar. Läs Doppler i sommar. Ni kommer att älska Erlend Loe efter det...
Kristofer Åström
I lördags var jag och Sandra på Vattendraget för att lyssna på Kristofer Åström.
Shit, vad han är bra, den killen...
Det var kallt som tusan (eftersom vi inte var så smarta att vi hade lärt oss att det blir kallt på kvällen), men det var mysigt ändå.
Han spelade All lovers hell, som är en av mina favoriter och en hel del annat som jag knappt hade hört.
Jag blev helt kär i en låt som han spelade. Han sjöng Oh my God, what was I thinking!? i refrängen, och man hittar den inte ens om man googlar... :(
Jag behöver hitta den. Om jag så ska lyssna igenom varenda låt som finns att hitta av honom.
Kall men trevlig kväll...
Ja, nu är jag riktigt säker på att nån där uppe har bestämt sig för att driva med mig...
Igår kväll åkte vi alltså till västerås för att lyssna på Andreas Johnson på Rix fm festivalen. Vi bredde ut filten, dukade upp mat, korkade upp våra smirnoff ice och sen började det regna. Surprise, va?
Iskallt var det iaf. Först åkte tröjan på, sen sjalen, och slutligen jackan. Molnen hopade sig över oss, och det blåste iskalla vindar. Trots detta var det riktigt mysigt. Vi kurade ihop oss och sen kom solen, och därmed också regnbågen.
Träffade Jocke där också. Han sprang fram och tillbaka mellan oss och de han var där med. Vi var tydligen mycket trevligare om jag ska tro honom. Jag har visserligen ingen anledning att betvivla detta, då jag vet hur förbaskat trevliga vi är. Hehe
Efter att ha plågat(?) oss igenom en pinsam reklampratare, Da Buzz, Sonja Aldén (som faktiskt var bra) och någon Anders Johansson som jag fortf inte vet vem det är, så kom äntligen Andreas Johnson. Vi fick såklart höra Glorious, Sing for me och A little bit of love. Jag gillar honom. Och vilket proffs han var live! Helt klockren.
På det stora hela en riktigt trevlig kväll, och idag när jag ska jobba till fem, så är det såklart strålande sol ute.
Ja, förstår ni nu vad jag menar med att nån jävlas med mig?
Bered er på spöregn imorgon. Då ska nämligen jag och Sandra till Vattendraget för att lyssna på Kristofer Åström. Han är lite halvbra live, men charmig. Lyssna på honom
här.Ha en trevlig helg allihop. Och glöm inte paraplyet!
Vädergudarna måste vara tokiga!
Alltså, exakt hur länge har vi haft sol nu? Länge, va? Ja, jag vet.
Hur kommer det sig att direkt man ska göra nånting som kräver fint väder så spöregnar det? Är inte det märkligt?
Jag vet att det bara är en slump. Innerst inne vet jag det, men jag kan ändå inte låta bli att bli fly förbannad på de jävlarna som sitter där uppe och bestämmer att "Haha, idag ska Maria sitta ute och ha picknick. Låt oss öppna alla jävla regnportar idag! Moahahahahaha". Jag lovar att det är så det går till.
Idag när jag vaknade regnade det. På smhi:s hemsida kan man läsa att under dagen i Hallstahammar är regnchansen 0%. Ok...?
Fan, jag trodde att jag skulle kunna vara arg genom hela detta inlägg, men nu kom solen. Jaha...
Ok, nu är jag glad igen (här går det undan). Ikväll ska jag, Sabina och Ann-Sofie in till stan och ha picknick på Vattendraget med Carro och sen ska vi lyssna på Andreas Johnsson. Ska bli mycket trevligt, om inte vädergudarna fått reda på att det blivit fel och numera är sol i Hallsta.
För i så fall lär de väl se till att det börjar regna ganska omgående igen.
Lycka...
Min motivation är kanske på väg tillbaka. Jag sa det häromdagen också, men nu känns det faktiskt så.
Jag har flera gånger på senaste tiden upptäckt att jag är riktigt nöjd med mig själv. Även om mitt självförtroende kanske inte alltid varit det bästa, så har det heller aldrig varit helt i botten.
Jag har alltid tyckt att jag är ganska bra trots allt.
Jag trivs. Jag kan stå framför en spegel och känna att, fan, jag är ganska snygg faktiskt.
Det känns riktigt bra. Jag får komplimanger också, och det är ju aldrig fel. Det kan vi väl alla hålla med om...
Jag känner också att det här kanske kan bli ännu bättre när jag når min målvikt, även om att bli smal inte är svaret på min totala lycka. Jag är redan lycklig. Det har jag nog alltid varit.
Jag får ofta höra från mina vänner att det här med dåligt självförtroende ofta bottnar i att man blivit retad eller mobbad som liten, men det har jag ju aldrig blivit.
Min dåliga självkänsla sitter i mitt huvud, och det har kanske främst visat sig genom att jag försökt dölja det med att synas och höras mycket, för att liksom förekomma de andra. Nu när jag är nöjd med mig själv så hänger beteendet liksom kvar. Det har blivit den jag är, men nu har det inte med det dåliga självförtroendet att göra längre. Jag bara är sån.
Tack alla ni som stöttar mig i det här iaf. Det är mycket pga er som motivationen håller på att komma tillbaka.
Ni hjälper mig mer än ni kan ana...
Och tack Sandra som har börjat gå ut och gå med mig på måndagkvällarna (på måndag tar vi med stavarna!).
Att vi träffas är nog visserligen mer viktigt än själva promenaderna, men det är en bra kombination.
Året var 1988...
Det är år 1988. Tre småtjejer i 7-8 årsåldern sitter någonstans på skolgården, eller nej, vänta, de sitter säkert inne. Det har nog inte hunnit bli vårvärme ute än.
En av tjejerna (jag) har just fått sitt livs första "Mina vänner"-bok i födelsedagspresent och ska nu se till att alla i klassen skriver i den. De viktigaste är såklart tjejerna som är med mig nu. Anna-Karin och Jeanette, men det finns en till som är viktig. Magnus. Den sötaste killen i klassen.
Tjejerna sätter igång att skriva omedelbart. De funderar och tänker på vad som egentligen är deras favoritmat, och vems namn man ska skriva på "person jag beundrar"?
På min kan man läsa följande:
Ja, jag var ett stort Orup-fan när jag var liten. "Regn hos mig" var den bästa låten jag hört, om som alla andra små giriga ungar så ville jag såklart bli miljonär när jag fick önska mig vad jag ville. Just nu skulle jag nog önska helt andra saker, men då var det inte så många bekymmer i mitt liv. Observera dessutom att personen jag beundrar är Anna-Karin. :)
Och att jag avskyr surströmming, som jag fortfarande inte har smakat. Men avskydde det, det gjorde jag!
Vidare kan man läsa detta:
Intressen: Skola och kyrka! Kyrka!? Jag blev förvånad själv, men jag antar att jag menade scouterna, som höll till i missionskyrkan. Annars blir jag lite rädd för mitt 7-åriga jag...
Men, det var ju inte bara jag som skrev. Låt se vad de andra plitade ner i min bok:
Jeanette, jag är ledsen för det här, men Lili och Sussie!? Och Tommy Nilsson? Allvarligt...?
Och slutligen måste vi bara titta på Anna-Karins underbara stavning på Gummi-Tarzan...
Detta skrevs alltså för ungefär 20 år sen när de där tjejerna satt någonstans och gnagde på pennan när de tänkte och tänkte. Visst är det ganska ljuvligt egentligen? Vi är ju dessutom fortfarande kompisar. Bara det är ju värt att påpeka.
Slutligen måste vi ju se kort på de små liven.
Anna-Karin längst till vänster, Jeanette är så söt i sina glasögon och jag uppe till höger i samma frisyr som nu.
Ni ser, ingenting har hänt. Allt är precis som då...
Vill dessutom bara påpeka att Magnus skrev till slut. På sista sidan. Och på hans "Person jag beundrar" står det klart och tydligt: Maria.S.
Värmeslag, nån?
Jag åkte faktiskt och badade i fredags efm. Alldeles ensam i solen. Helt underbart. Jag bara låg där och filosoferade tills jag höll på att dö av värmeslag, då hoppade jag ner i vattnet, och gick sen tillbaka till handduken för att fortsätta göra ingenting alls.
Jessica och Axel tittade förbi i lördags. Vi var till Åsby och köpte blommor till mina blomlådor, sen tog jag en tripp till mina föräldrar där det var ännu ett tårtkalas för pappa. Sen var jag och Ann-Sofie på badet resten av dagen, utan Sabina, den svikaren. ♥
Igår packade jag och en massa andra pensionärer (eller pensionärer, inte ANDRA pensionärer) in oss i en buss i den 30-gradiga värmen för att åka på en lokalhistorisk resa i vår kommun. Det kan tyckas som ett idiotiskt initiativ en dag som igår, men det visade sig bli riktigt trevligt (och varmt!).
Vi tittade på Herrevad där Birger Jarl stred och fick reda på att Jan Guillou faktiskt har fel i sina Arn-böcker. Slaget utspelades faktiskt i Kolbäck! Mycket viktigt att påpeka. :)
Klättrade upp i en gammal fornborg som numera mest är en gigantisk hög med sten, och fikade sen på Borgåsunds hamncafé. Väl där började det att regna ganska ordentligt, och helt plötsligt får vi reda på att bussen kört fast när den skulle vända, så det var bara att invänta bärgningsbil. Hurra. Under hela denna tid kunde jag inte sluta tänka på om jag skulle hinna hem till reprisen av Grey's Anatomy eller inte. Det lokalhistorska intresset är med andra ord enormt. :)
Nej, allvarligt, jag hade riktigt trevligt. Att bli omkringskeppad med ett gäng pensionärer kan vara riktigt skoj, och (jag tror knappt på att jag säger detta), men historia kan vara kul. Faktiskt.
Och jag hann hem till Grey's...
Och Anna, det är klart att jag längtar tills du kommer hem, men du talar ju aldrig om vilket datum du kommer!
Jag saknar dig såklart helt hysteriskt mycket. Det hoppas jag att du vet. Puss♥
Dessutom är det idag dags för mig att börja ta tag i viktväktarna igen. Nu har jag fuskat alldeles för länge. Det är inte ok längre! Jag måste skärpa mig. Nu.
Mitt problem är att allt fusk börjar väldigt oskyldigt med en kaka eller nåt annat, och sen är det bara en fråga om timmar innan jag är helt utan kontroll. Och så är det nu. Måste verkligen börja tänka på vad som är viktigt för mig. Nu när alla sköter sig mer eller mindre själva, så finns det äntligen plats i mitt liv för att tänka på mig. Jag måste bli bättre på att prioritera det. Hela tiden. Vi får väl se hur det går...
Hon sa:
Nu har jag rensat ur
nu spelar ingenting nån roll
Nu kan det blåsa vart det vill
för nu är allt tillbaks på noll
Ja, nu kan allting börja om
Nu kan jag se vad jag förträngt
Nu ska jag passa mig för dom
som aldrig gjort som de har tänkt
För jag vill aldrig bli en sån
nu har jag lärt mig det igen
Ja, det kanske passar nån
men inte mig och inte än
Sol, vind och vatten är det bästa som jag vet...
Jag har haft en underbar vecka hittills...
Klev på båten till Helsingfors i tisdags. Åt jättemycket smörgåsbord och satt sen uppe på däck på solsidan och drack Sofias gin & tonic-burkar tills vi förflyttade oss till baren med diverse mystiska drinkar och ett amatördansband av det slag som man bara hittar på kryssningsfartyg till Finland.
Gick upp tidigt i onsdags och sjöng för pappa och överlämnade presenter innan vi gick ner till frukosten.
Sen var vi hela dagen i Helsingfors. Det var galet varmt, så vi orkade inte gå på stan så länge. Tog oss istället tillbaka till båten där vi solade uppe på däck utslagna i varsin solstol tills vi höll på att upplösas i en varsin svettpöl. Jag har fått färg. Och fräknar! Hurra!
Har ätit smörgåsbord så det står ut genom öronen. Men shit, vad gott det är! Och shit, vad man aldrig lär sig att man mår dåligt av att äta så där mycket...
Efter maten hittade vi ju glass på efterrättsbordet, och då fanns det plötligt lite lite plats kvar i magen trots allt, och när jag sen hittade kolasåsen så var lyckan total.
I helgen blir det iaf lugnt. Ska träffa Jessica och Axel imorgon om allt går som planerat, och på söndag blir det också lugnt.
Jag längtar tills nästa vecka då det är Vattendraget i Västerås och vi ska ha picknick och lyssna på Andreas Johnson. Hoppas att vädret håller i sig bara.
Funderar på att åka och simma på efm idag. Ligga på en filt och läsa bok i solen och sen simma några hundra meter. Låter det lockande, eller? Ja, så får det nog bli...
Att andas musik
Jag fungerar inte utan musik. Jag har sagt det förut, men hur man kan klara sig utan det är för mig obegripligt.
Jag har skivor för alla tillfällen. Skivor som får mig att vilja dansa och sjunga, skivor som får mig att le, bli allvarlig, gråta eller stanna upp och tänka efter. Jag nynnar jämt. Har alltid musik i huvudet. Oavsett om det är världskänd musik, nån svensk artist som knappt nån känner igen eller en barnvisa från 70-talet så är det som syre för mig. Det håller mig vid liv och får mig att le.
Vackra texter som får mig att le just nu:
I will always be your soldier- Marit Bergman
He used to be a lovely boy- Keane
Sweet Jackie- Sugarplum fairy
En stund på jorden- Cornelis Vreeswijk
Find the river- REM
Hold on hope
Idag ska jag åka till Helsingfors! Ska bli så himla mysigt att komma iväg några dagar med hela familjen.
Jag ska glassa på däck med en drink i näven. Avundsjuk? Det kan du gott vara. Hehe
Vill passa på att skicka ungefär en miljon grattiskramar till Anna-Karin idag. Hon fyller år! Hurra! Hurra!
Jag fick lite musik från Jeanette för ett tag sen, och nu har jag upptäckt att en låt blivit en sån där låt som jag letar efter så fort jag slår på mp3:n och sen lyssnar på ungefär 14 ggr i rad tills jag tröttnar.
Det är Hold on hope av Guided by voices, som för övrigt låter som namnet på ett kristet gospelband. :)
Lyssna på den här, och kolla på klipp ur Grey's anatomy samtidigt. Vackert...
Everybody's got a hold on hope. It's the last thing that's holding me...
Full fart framåt!
Har haft en lång, händelserik, känslosam helg.
Det hela började redan i fredags då vi skulle ut med jobbet för att säga hejdå till Carro. Direkt när Birgitta började sitt lilla tal, så svämmade tårarna över. Jag kan helt enkelt inte fatta att jag ska jobba utan Carro nu. Det känns obegripligt och jobbigt.
Sen behövdes det nästan ingenting för att tårarna skulle börja rinna igen. Hela helgen har varit sån faktiskt.
Jag fick höra att jag är en känslomänniska, och det är ju sant, även om jag inte alltid låter det synas. Carro tyckte att man inte skulle tänka så mycket, utan bara köra på. Full fart framåt bara, men så fungerar ju inte jag. Tyvärr?
Jaja, vi hade väldigt trevligt i fredagskväll iaf, även om det var sorgligt. Sov inte så många timmar ska väl erkännas, och gick upp tidigt för att åka till Stokholm. Fredrick och jag satt på en flytbrygga i solen vid Djurgårdsbron och åt mat, sen strosade vi ner på stan, mötte Magnus, åt glass och strosade runt lite mer.
Hamnade på Connection där vi även träffade Tommy. Jag blev bjuden på lite för många drinkar, kom hem ca halv fyra, och gick upp alldeles för tidigt för att ta mig hem till Ulrikas kalas.
(Bilden: Magnus, jag och Tommy. Nån som tycker att drinken och sugröret förstör bilden?)
(Bilden: Fredrick är lite trött)
(Bilden: det var väl kanske inte världens bästa kvalité på bilderna framåt natten...)
(Bilden: Tommy)
(Bilden: Fredrick gör nån mystisk min och jag poserar glatt som vanligt)
Sov som en klubbad säl i några timmar igår efm, sen somnade jag kl nio och sov hela natten utan att vakna. Det är jobbigt att ha full fart framåt. Tur att jag inte är sån i vanliga fall. Jag skulle aldrig orka.
Förresten, apropå ingenting, så drack jag en Risi-frutti igår. Jo, ni läste rätt. Drack. Helt konstigt. Jag fnittrade medan jag drack bara för att det var så märkligt.
Och så gjorde jag nyss ett Astrid Lindgren-test, där man fick se vilken figur man var. Jag är tydligen Lotta på Bråkmakargatan. Överraskad? Näe, inte direkt...
Grattis och Lycka till
Fredag idag. Äntligen. Jag ska bara jobba halva dagen, alltså bara ett par timmar till. Hurra!
Ikväll ska vi ut och tacka av Carro. Hon har ju hittat ett nytt jobb i Västerås som antagligen kommer att vara perfekt för henne, men mindre perfekt för mig, eftersom det betyder att vi blir en Carolina fattigare på mitt jobb.
Helt värdelöst enligt mig. Men jag önskar henne ändå lycka till av hela mitt hjärta, och Carro, om du läser det här, lova att vi ses! Ofta! Jag saknar dig redan...♥
Idag vill jag också passa på att skicka massor med stora grattiskramar till min syster Ulrika som fyller år idag.♥
Imorgon drar jag iväg till Stockholm över helgen. Ska bli riktigt roligt, eftersom jag aldrig hinner träffa mina kompisar som bor där. Ska träffa Fredrick, Christer, Magnus och Tommy och jag ska festa aom en galning och dricka snygga drinkar. Hihi
Ska upp tidigt på söndag och ta mig hem till Ulrikas kalas. Roligt, men jag kommer nog att vara ganska trött...
Ännu tröttare kommer jag att vara på måndag. Stackars de som ska jobba med mig. Moahahaha
Nu ska jag hem.
Puss